Det ursprungliga Draggåsen låg uppe i berget enligt Niss Erik Ersson (1901) men flyttades ner för vattnets skull.
Graggåhsen 1 fäbodhstalle som Erich Andersson i Wästtanwijch, Per Larsson ibidem och Pär Hanson ibidem brucka. Graggåhsen är en felstavning för Draggåsen.
År 1744 hade Draggås fäboddelägare sett sig tvungna att instämma unge herr Bröms Per Persson i Heden och övriga delägare i Brömsbo fäbodar
(senare kallade Dammbodarna) för att ha överträtt den två år gamla lötesgränsen.
Bröms Per skulle dessutom med hugg och slag ha överfallit vallkullan Anna Matsdotter i Västanvik.
Lötesgränsen skulle vara ifrån  vintervägen till gamla rågladan.
När det talades om rågladan i Draggåsen 1744 avses tydligen lador för svedjesäd, ty någon  åker har veterligen  aldrig funnits vid fäboden.
Vintergården  i Grytnäs hade av gammalt fäbodar i Draggåsen.
Omkring 1880 anlade mågen  i gården "udd från hagen" fäbodar i Hackbacken, där man  hade slåtterängar.
I början användes Hackbacken  vår och höst (hemfäbodar), Draggåsen  under sommaren (långfäbod).
Senare från 1910 användes bara Hackbacken  med buffring i juni och hemfärd i slutet av augusti.
Korna fick där beta dels i tre hagar, dels ute på skogen.
Vid Draggåsen  var stugorna i enskild ägo.
Draggåsen användes i två fäbodsystem med Trätbodarna och Granberg som hemfäbodar,
varom Niss Erik Eriksson (1901) och Erik Hampus (1902) lämnat ungefär samstämmiga uppgifter:
Nissgården buffrade först till Trätbodarna och efter midsommar till Draggåsen, där man stannade tills olsmässan,
då man återvände till Trätbodarna och senare hem till byn.
I Niss Eriks barndom for man sedan tillbaka till Trätbodarna för höstvistelse och lövtäkt.
Även hushåll i Yxbodarna hade i äldre tider haft långfäbodar i Draggåsen.
Enligt Erik Hampus buffrade hans hemgård omkring den 1 juni till Granberg, varefter man företog samma flyttning till långfäbodarna som Nissgården,
i slutet av oktober buffrade man  åter till Granberg för att tröska och stannade till slutet av november,
då det en gång var så mycket snö vid hemfärden  att korna fick mödosamt pulsa fram.

7 byar nyttjade Draggåsen
14 nominati (skattehemman)
2 stugor fanns
Äldsta belägg 1628
Inga stugor fanns 1970

Källor:
Leksands fäbodar av Sigvard Montelius
Byar och fäbodar i Leksands kommun, Dalarnas museum

da2