Fäbodar i Siljansnäs/Dalarna

av Roland Eriksson

Alvik och Almo nyttjade bl.a. Getberg.
Getberg och Olarsbodarnas betesgång gav upphov till en hundraårig fejd.
Olof Persson i Västanvik och samtliga meddelägare i Västanviks eller Olarsbo lötesmarker klagade 1711 över att Getberg kom in på deras löt och krävde och erhöll stadsfäste av en betesgräns som uppgåtts samma år. Getberg följde inte överenskommelsen och fick 1719 böta härför.
Vid detta tillfälle framkom det att 1711 års gräns dragits efter berättelse av en trovärdig man
Per Persson på Skog (Dammskog, Skallskog, Brandskog) som angivit en ännu äldre lötesgräns.
År 1766 klagade Olarsbodarna ånyo över intrång varvid rätten resolverade att gode män skall gå upp en rågång på nytt och utmärkas med rå och rör.
Tydligen hade betesgränsen en tid varit mindre nödvändig.
Den gräns som nu gicks upp och stadsfästes 1768 bekräftades ånyo 1807.
Denna betesgräns hade alltså minst hundraårig hävd.
Getberg var Skogs (Dammskog, Skallskog, Brandskog) gamla fäbodställe.
Skog var en blandby och hade redan på 1500-talet fast bosättning.
Getbergs fäbodar sägs av gammalt tillhört och varit Skogs mellanbys (Skallskog) fäbod men genom skiften blivit från bolbyn skilt.
I bouppteckningar från 1834-1836 finner man att det fanns stugor i Getberg som bara en ägde vilket var ovanligt.

6 byar använde Getberg efter storskiftet (1830)
Det fanns 4 stugor
18 delägare
Sista vistelseår 1910
Äldsta belägg 1668

Källor:
Leksands fäbodar av Sigvard Montelius
Byar och fäbodar i Leksands kommun, Dalarnas museum